Då var det dags.

Jaktkortet är löst, skjutningen avklarad, pytten inköpt och radion funnen. Hade ingen aningen var jag hade lagt den men med en belöning på 100 kr till den som hittade den först gick det på 5 minuter. Nu när det bara att hopppas att vädret står sig vid lag. Då kommer det bli en underbar vecka. Älg finns det i skogen har vi sett vid flertalet tillfällen. Då är det bara för mig att önska alla jägare en riktig skitjakt och en önskan om vackert väder. Återkommer med detaljer om vår jakt under veckan.

Passröjning

Nu är årets passröjning avslutad och alla skyttelinjer har fått sig en koll. Som vanligt blir det lite ändringar men i år var det inte alls många ändringar. Nästa år däremot blir det värre eftersom det stroa skogsbolaget har märkt varenda träd på storskogen. Nu ska jag justera passen och sedan kopiera upp kartan så vi har till den stundande älgjakten. Lite roligt är det med kartan eftersom den görs om varje årså kan man lägga in en liten händelse eller en felsägning till exempel. En av våra skyttar satt vid en stor sjö tre gånger så stor som vårt VVO. Någon ville ha hans position och han svarar med självsäker röst "ja setter ve tjârne ve körka". Detta utlöste en skrattsalva över radion. Det passet heter nu "Tjârne ve körka".

För alla er som har den stora lyckan att imorgon få släppa på rådjur vill jag bara önska att ni får en fantastisk dag. Hos oss är det nu optimala förhållanden för rådjursdrev. Jag saknar Lina!

Grattis

Du som blev besökare nummer 4000! Vem du var har jag ingen aning om men roligt att du följer eller börjar följa min blogg från och med nu.

Vad händer på denna blogg då? Jo jag berättar lite om mitt liv som månskensbonde och lite om mina små jaktäventyr i viltvårdsområdet. Det som nu står för dörren är ju älgjakten. Alla år tidigare är det ju 1 oktober som varit startskottet för årets jaktsäsong. I år har jag inte någon hund eftersom Triumfbackens Rambolina vilar sin eviga vila på Salighetens kulle. Min strävhåriga tax slutade sina dagar efter lång och trogen tjänst i slutat av maj detta år. En tax som kommer vara i mitt minne för evigt, en taxdam som hade en persnolighet som var mycket speciell, en tax som älskade mina barn och aldrig gjorde dem något ont. En tax som hade sina egenheter som alla taxar har med sin egen speciella charm. Det kommer kännas tomt att den 1 oktober inte få jaga utan som en hamster i sitt hjul gå till den kommunala verksamheten. Tankarna finns att återigen skaffa en säregen tax och den kommande taxen bör då ha generna från Triumfbacken.

4000 besökare

Såg att nästa besökare på denna blogg är nummer 4000. Roligt! Tänk att det är så många som läser mina nonsens inlägg!

Pannlampa

Nu närmar vi oss äntligen älgjakten med stormsteg. Träningsskjutning på pappälgen med blandat resultat. Ett som är säkert är att någon i jaktlaget skjuter en älg på det mest otillgängliga stället som finns inom VVOt vilket leder till en "dragning" i kompakt mörker. Jag har provat ett antal olika pannlampor men inte ännu funnit någon till ett hyfsat pris. Intersport hade en pannlampa som de kunde rekommendera och tro fasiken det när den kostade 3000 kronor. På Tradera finns det mängder av lampor till salu men är de något att ha. Är det någon som har något bra förslag på en pannlampa som verkligen är prisvärd?

Hjälpmedel i skogen

Visst köper vi en och annan pryl som är bra att ha i skogen. Batteriuppvärmda stövelsulor, stekpannor, handvärmare av olika modeller, skjutsits till ryggsäcken som snurrar runt, speciella patronhölster och en massa andra prylar. De är jäkligt bra att ha när man står i affären och kollar på dem. Väl i skogen är det inte många saker som är det perfekta köpet. Nu har jag hittat en pryl som jag använt och som faktiskt är riktigt bra. Har hjälpt mig i skogen när man försökt "genskjuta" viltet och har en puls som är lite för hög. Jag har provat Björnstödet som jag faktiskt får säga är riktigt bra. Ni som inte vet riktigt vad det är kan är se en reklam film om den.


Vad tyckte ni?
Här kommer ett litet mikrotest om användandet av Björnstödet. Slutkommentaren säger det mesta och så är det väl med allt nytt.

Triangeldrama...

Återigen är vi involverad i ett triangeldrama. Varje höst är det likadant och som regel brukar vi komma sist... Vi brukar börja årets skjutträning med att ha en liten skjuttävling mellan jaktlagen i vårt närområde. Vi skjuter för att det är kul och för det mesta brukar vi vara bättre än vad resultatet visar. Varför ska man frångå en sån given tradition att alltid ta bronsplatsen. Vi skjuter två serier på löpande älg på 80 meter och en serie på en stående älgkalv på ett avstånd av 50 meter. När de står still är det ganska lätt men när den stora sedan går i jämn takt från vänster till höger händer en del. Vad är dagens lärdom av denna skjutdag? Jo att man inte blockerar stigen och lägger sitt vapen på sidan av stigen i högt gräs när någon ska passera.

Nästa helg kan kan jag åka till skjutbanan och "nöjesskjuta" eftersom jag idag sköt mig godkänd för årets älgjakt.

Skjutträning eller inskjutning?

Jag är inte riktigt säker på vad det var men det lät mest som förberedelser inför den 16. Jag har den stora fördelen att bo nära skjutbanan och hör varenda skott som avlossas därifrån. Skotten kom två och två vilket kan innebära att de använder Normas skjutmall för att se var skotten sitter. Ni kan ladda ner den via Normas hemsida. Skjuter man på "Älgen" blir det i regel fyra snabba skott. Visst börjar man bli sugen på jakt nu när kvällarna blir mörkare och mörkare. Det är inte lika varmt på morgonen längre. Det kanske rent av är så att hösten är här? Ska vi starta nedräkningen till älgjakten redan nu?

Falu rödfärg ljus.

Hej och hå vad det går fort att måla med en skylift. Har målat huset under helgen med äkta Falu rödfärg ljus från den lokala butiken Nyhems Byggnadsvård. Butiken är jättebra för den har öppet precis när man vill. Har man vägen förbi är det bara att titta in annars slår man bara en signal till ägarinnan så öppnar hon.
Skogsturer för att spana in råbockarnas arbete är det sparsamt med nu. Jag har fått hit en frälsare som hjälper mig med gamla surdegar på huset som skulle ha gjorts för länge sedan. Svärfar är helt otrolig på att jobba. Tack för det!

10 augusti är det dags för årets jaktstämma vilket för mig inleder jaktåret. Snart börjar träningen på vår egna skjutbana i Bräcka. Sedan kommer bockpremiären och 1 oktober är det äntligen dags för den riktiga rådjursjakten. Hur det ska gå i år vet jag inte. Triumfbackens Rambolina finns ju inte längre med oss. Det finns bara en lite valp i jaktkretsen som jag tillhör men den är inte jaktduglig i år. Det kommer nog att bli ett riktigt mellanår när det gäller rådjursjakten.

Närstrid

Har ännu inte provat grisjakt men det verkar vara spännande om man använder drivande hund.
Vi får vänta ett tag i väster innan grisen har etablerat sig ordentligt. I Norge fanns det en kull men där gick de man ur huse och utrotade varenda gris. De är effektiva i Norge och få bort djur som de inte vill ha kvar inom jaktområdet.

Fler älgar i skogen

"Den ökade avskjutningen indikerar att älgstammen ökar i stora delar av landet vilket också bekräftas i många rapporter från jägare", säger Jägareförbundets klövviltkonsulent Göran Bergqvist i ett pressmeddelande.

Detta låter ju spännande men vad jmf de med? Är det så att älgarna hade större otur eller att jägarna har blivit skickligare skyttar? Är det någon som har kontrollerat älgobservationerna under de senaste åren så det verkligen är en ökning i realiteten?
Det kanske blir en spännande älgjakt att se fram emot? Älgar i varenda buske á la 70 och 80-talet.

Vargjakt...

Läste en artikel i DN

Vargen kommer

Norrmännen hade en varg över som de ville bli av med. Inte för jag vet hur de lyckades bli av med den men nu har den hittat en ny boplats i våra trakter och specialiserat sig på lammkött. 4 lamm fick sätta livet till under helgen. Tänk om den iaf åt upp det mesta och inte bara lämna hälften. Hur ska man göra nu? Har mina Highland Cattle gående inte långt därifrån. Det känns inte riktigt bra men förhoppningsvis är det ett enda djur och då kanske kossorna klarar att försvara sina kalvar.

Det kommer en ny...

tax in i bekantskapskretsen som ska drillas i våra jaktrutiner. En strävhårig tax som är döpt efter ett glasspaket!...Hmmm? Bara det inte blir en glassarhund som inte vill jaga med oss. Vi ska nog kunna få fart på bicka när det väl blir dags.

Liver rullar på på Går´n. Mina myskankao trivs och har fått nya granna i form av Aracuna kycklingar. Ska försöka få fart på äggproduktionen fram i höst. Det är så många som är intresserade av hemägg som smakar ägg. Det roliga med dessa ägg är att de är gröna i skalet.

De ljusbruna ärr äggen från ankorna. Det kommer och bli många äggsmörgåsar under höstens jaktturer...

Nu är årets saltstena inköpta på Granngården och ska placeras ut till våra älgar på strategiska ställen. Visst är det roligt att sedan gå och se på dessa stenar om det varit någon på besök? Det ger ju en liten indikation om det finns älg i närheten.

BTW Grannen gifte sig igår!

Triumfbackens Rambolina vilar ut.

Triumfbackens Rambolina har jagat färdigt. Denna underbara hund som gav mig och mina jaktkamrater många oförglömliga minnen. Rambolina blev 13 år och vilar nu på salighetens kulle. Min äldsta son döpte kullen i kohagen till detta namn efter att vi begravt vår Labrador där. När vi stod där vid hundens grav och tårarna rann ner för kinden så tar han mig i handen och säger;

Nu pappa ska denna plats heta Salighetens kulle!

Sedan den dagen begraver vi våra djur där både stora som små.

Rambolina hade under en period fått knölar på magen som gamla tikar får. Vi var till veterinären och opererade bort den största som var i vägen. Hon blev pigg utav bara attan och var med min fru ute och sprang i skogen. Den sista veckan gick allt så fort. En knöl växte från ett körsbärs storlek till krusbärsstorlek på tre dagar. Då insåg vi att nu har vi kommit till vägs ände med henne.

Tack Lina för alla underbara dagar och alla fina stunder du givit vår familj. Vi kommer aldrig få en hund som dig igen.

Tiden står inte stilla.

Händer det inget i skogen före älgjakten, gör inte djuren på gården någonting och har jag slutat med skrivandet?
Nej det ska jag lova att det händer massa saker här hos mig. Det händer så mycket att jag inte hinner med att sätta mig vid datorn. Kommer ni ihåg mitt försök att få fram Myskankor? Det gick ju inget vidare. Därför så köpte jag tre stycken levande ankor istället två honor och en drake. Dessa har gett oss många roliga stunder men även en ledbandsskadad tumme som inte kommer att bli bra på många månader, sa farbror doktor. Lina, min Tax som nu vilar på salighetenskulle efter lång och trogen tjänst, fick smak på dessa ankor och ville ta en lite närmare inspektion på dem. När stjärtfjädrarna satt i mun på henne fick jag syn på henne och sprang mot henne. När jag rusade fram och skulle avstyra hennes middag och ta tag i henne för ett itet utvecklingssamtal halkade jag och kör tummen rakt ner i backen med full kraft. Jag hör hur något händer i tummen men stönig som man är så är det nog ingen fara. Tummen sväller upp och gör ont. På måndag när det fortfarande gör hemskt ont går jag till vårdcentralen och kommer tre timmar senare ut med underarmen i gips. Tänk er att en liten tumme kan engagera 4 läkare, 4 sjuksköterskor och en vaktmästare.

Idag är det dags för den årliga flytten till kollot för mina Highland Cattle. Alla sju ska byta kommun och få besök av nummer 641 som var en stilig tjur med fina horn. Förhoppningsvis kommer han gilla mina kor så vi nästa vär har kalvar i hagen.

Jag lovar att det kommer hända något speciellt idag det gör det varje år vi flyttar dem.Något som man tänker tillbaka på och dmungiporna åker upp.

Ville tillbaka in

Det är vår i luften! Solen gassade på rätt rejält mot fönstret till hönshuset. Jag öppnade luckan och släppte ut min höns. Först ut var hönorna men tuppen var inte så sugen på att gå ut. För att få ut honom så han skulle få lite frisk luft och se sig omkring och iaf hålla ett litet vakande öga över sina skyddslingar jagade jag ut honom. Han hann knappt landa på backen förrän han ville in igen.

Rådjur i snön

Det finns en del som överlevt den erbarmliga vintern. De stog i "sösia" och bara njöt av solen. Likt älgarna jag såg sist. Jag njuter av allt vatten som dryper från taken och ligger på vägen. Tvättar gärna bilen flera gånger i veckan. Snart är det midsommar!

Att solen har börjar komma i kapp vintern märks mer och mer för varje dag. Jag såg några älgar som stod i skogskanten häromdagen med hela bredsidan mot solen och bara njöt. Sådana uppställ får man aldrig under en älgjakt. Tre älgar på 40 meters håll när man har solen i ryggen, inte en pinne ivägen och stilla som statyer stod alla tre Upplever man det på en älgjakt? Jo det gör man när det kommer en ko i sakta mak och får syn på dig där du sitter på säcken med geväret i knät. Hon är inte riktigt säker på vad det är hon känner så därför står hon kvar. Du kan ställa dig upp och titta på henne, ta ett steg mot henne och hon står kvar och tittar förundrat på vad som händer. Varför skenar hon inte i ren panik? Jo för jaktledaren har precis på radion gått ut med att nu är det bara kalv man får skjuta. Har denna ko någon kalv?

Andra som njuter är mina Highland som blir mer och mer ystra ju högre kvicksilvret stiger i termometern. Nu tycker de det är gott och bli kliad på svansroten och söker upp en när man är i hagen och vill bli kliade. Ibland funderar man på hur det står till. Jag kan stå och klia en ko på rumpan bra länge och prata med dem och tycka att det är rätt rogivande. Mina grabbar har ju inte fattat riktigt vad jag kan få ut av det men det är ungefär som att sitta på ett kalhygge med kaffekoppen i näven och höra ett rådjursdrev. Visst kan det vara både rogivande och pulshöjande, särskilt efter en lång vecka bland folk och fä på jobbet. Tyvärr hann vi väl inte få uppleva det så mycket denna säsongen på grund av all snö men vi kan snart börja räkna ner igen. Påsken är snart här sedan är det midsommar och det är åter dags att börja titta över årets älgpass. Fast jag tror nog att jag ska njuta en del av solen också tillsammans med både grabbar och kor.

Lodjursjakt

En av de sista Lodjuren i årets jakt sköts i vår bygd under helgen. En hane på 22 kg mötte sin baneman. Hundarna som var med hade full sjå att ta sig fram medan lodjuret med sina tassar kunde flyta fram ovanpå snön. Lodjuret hade observerats under hela veckan på olika ställen. Lodjurets mest frekventa besöksplats var utfodringsplatsen för rådjuren. De har varit sju till antalet under en längre tid men den gångna veckan har de inte setts till överhuvudtaget. Det ska bli spännande och se om de kommer fram nu och hur många de är till antalet.

Snö,snö och ingen vô...

Vid den här tiden på året brukar gårdstunet vara belamrat med nästa års vinterved. I år är det fortfarande så mycket snö i skogen att det inte ens går att ta sig fram(nästan iaf). Jag gjorde ett litet försök att ta mig fram i skogen för at kolla om jag snart kan börja hugga lite ved men det var lönnlöst. Behöver inte fundera på det de närmaste veckorna. Det enda positiva turen i skogen förde med sig var att Bosse blev trött. Bosse är en mycket livlig spaniel som har energi lagom att driva en normalstor villas elförbrukning, om man kopplar en dynamo ttill honom. Han fick simma fram i snön ibland provade han att hoppa men sjönk så långt ner i snön så simmningen var det lättaste sättet att ta sig fram på för honom. Nu ligger han STILLA i sin korg och det har jag bevis på kolla själva.
Ofta den här helgen, familjen är hundvakt, har han ofta hunnit med att vara under fötterna när vi gått fram.
Jag är nog inte den enda som "svir över" att inte komma ut med motorsågen. De enda som jublar och triumferar över detta är väl Elbolagen som får sälja mer ström. Nu sätter vi på oss extrakläder istället om det skulle behövas, sänka värmen är ju ett alternativ också men det är ju så gött när det är varmt.

Grattis Jörgen Brink jag såg dig på TVn men vi har inte glömt...

Det händer mycket!

Jag bestämde att vila denna blogg ett tag för att återuppliva den när jaktsäsongen åter drar igång igen. Det blev inte så som ni märker. Det händer saker hela tiden som man skulle behöva rapportera om. När det var som kallast och som mest snö föredrar älgarna att använda vägarna att gå på. Jag förstår dem efter att ha pulsat i snön och försökt att spåra rådjur den sista dagen. Det finns även bilar som använder vägen och givetvis var det en stackare som inte hann och bromsa utan körde på en ko. När det väl kommer en skarprättare på plats så var det givetvis en kalv med som ville ha upp mamma. Dagen därpå skulle även kalven förenas med mamma i den "Älgiska" himmelen men fanns den på plats. En jagäre fick efter lite spårande syn på älgen men kunde inte komma i håll utan avvaktade ett bättre läge. Kalven försvann över höjden mot nästa skytt. Då var det plötsligt två älgar hos honom. Vilken var den rätta älgen att förena med modern? Både fick löpa vidare och vi får väl se vad som händer härnäst.

Vargjakten har ju också gått av stapeln. Detta är ett känsligt ämne och i lokalpressen diskuteras det livligt om rätt eller fel. Ibland funderar man på vilken nivå det är på det hela och hur tidningen kan ta in dessa insändare. Troligtvis för att hela tiden späda på debatten och förlöjliga båda parter. Det finns jägare som jag anser inte behöver uttrycka sig eftersom de gör mer skada än nytta i sina inlägg. Detsamma gäller andra sidan med för den delen.

Bloggen är igång igen men för hur länge? Jag saknade den faktiskt lite...

Gör det du tänkt.

En del säger det så bra.
Vi kommer aldrig glömma dig.