Snö, Snö, snö och ett drama.

När snön ligger djup i skogen så använder sig rådjuren av de plogade vägarna. Där är de ju absolut inte ensamma. Virkestransporterna sker dygnet runt vilket gör att våra fyrbenta vänner lever farligt på vägen. Ett rådjur mötte sitt öde med en Scania som hjälp. Det undkom med ett brutet bakben vilket resulterade i ett eftersök när solen började visa sig över horisonten. Eftersökspatrullen sprang på flera friska djur men inte det skadade. Efter mycket pulsande i snön så kändes det som om hoppet var ute att finna detta skadade djuret. Skam den som ger sig. Den sista extra turen resulterade i att hunden lyckades väcka upp det liggande djuret ur sårlegan. En dramatisk jakt tog sin början genom djup snö och snår. Jägaren hann ikapp rådjuret och hunden men kunde inte skjuta eftersom hunden hade lyckats få ikull det skadade djuret.
Hunden, unghunden som det är var faktiskt det första djuret som det har jagat riktigt ordentligt på. Rådjuret lyckades komma iväg men efter att orken tagit slut och både jägare och hund återigen hunnit ikapp lyckades den rådige jägare avliva det skadade djuret utan risk att skada taxen. Detta var en start som heter duga för unghunden. Nu kan vi börja se fram emot hösten med en bra jakthund i närheten. Det jag tror är att våren och sommaren bör ägnas åt är inkallning så att vi inte behöver att titulera hunden jaktidiot.

Se där!

Vad har hänt? Ett nytt inlägg i denna lilla blogg. Vad har hänt? Jo det kan jag säga är mycket. För det första en ny dator som är totalt värdelös. Jag är en PC människa och kommer aldrig bli något annat än en PC människa.
Älgjakten klarade vi av utan några större äventyrliga händelser. Det var nog den lugnaste älgjakt jag varit med om på många år. Allt gick bra. Älgarna kom och de föll och vi fick ut dem utan problem. Iofs blev det ett snabbt besök till Kinnekullehälsan men det var det inte många som noterade.
Triumfbackens Rambolina har lämnat ett enormt tomrum efter sig vilket visade sig under hösten när jakten verkligen tog eller skulle ta fart. Det har inte blivit en enda jaktdag på rådjur. Snön kom och den som vi var tänkt att introducera i jaktens ädla form får vänta till nästa höst.

6 stycken vargar fick vi oss tilldelade och 2 stycken mötte sitt öde i vår närhet. Tänk att en jakt kan engagera så många människor. Tänk om mårdunden skulle få samma uppbackning av de svenska medborgarna. Vad skulle vi gjort då? Å andra sidan hur många är det som jagar mårdhund förutom de jägare som är utsedda av staten att utplåna och utrota dessa från vår svenska fauna.

Detta står att läsa på Jägarförbundets hemsida.

Våra grannländer Norge, Finland och Danmark har samtliga ratificerat dessa konventioner och har således förbundit sig i Finlands fall att förhindra spridning till angränsande länder och Sverige, Norge och Danmark skall förhindra invandring till sina nationer. De fåtal mårdhundsindivider som nu vandrar omkring på svensk mark skall enligt dessa konventioner utrotas.

Jag ska väl försöka på ett eller annat sätt hålla liv i denna oansenliga blogg om inte för att hålla mig ajour med vad som händer inom mitt yrkesområde. Tack ni som troget har varit inne och kikat om det hänt något.