Återigen är vi involverad i ett triangeldrama. Varje höst är det likadant och som regel brukar vi komma sist... Vi brukar börja årets skjutträning med att ha en liten skjuttävling mellan jaktlagen i vårt närområde. Vi skjuter för att det är kul och för det mesta brukar vi vara bättre än vad resultatet visar. Varför ska man frångå en sån given tradition att alltid ta bronsplatsen. Vi skjuter två serier på löpande älg på 80 meter och en serie på en stående älgkalv på ett avstånd av 50 meter. När de står still är det ganska lätt men när den stora sedan går i jämn takt från vänster till höger händer en del. Vad är dagens lärdom av denna skjutdag? Jo att man inte blockerar stigen och lägger sitt vapen på sidan av stigen i högt gräs när någon ska passera.
Nästa helg kan kan jag åka till skjutbanan och "nöjesskjuta" eftersom jag idag sköt mig godkänd för årets älgjakt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar